Företagets skatter

Skatter ses ofta som ett nödvändigt ont, men tack vare skatterna kan samhället upprätthålla service och bygga vårt gemensamma välstånd. Utan lönsamma företag som anställer personal och betalar skatt skulle den offentliga sektorn inte fungera.

Krafttag mot den grå ekonomin

Skattefusk och svarta löner innebär minskade resurser för samhället samtidigt som den anställde förlorar socialskydd och framtida pension. En kampanj upplyser om vikten av att göra vita affärer. Läs mer. 

Företagaravdrag på 5 procent införs från 2017

Riksdagen godkände i slutet av 2016 ett företagaravdrag på 5 procent av inkomsterna i beskattningen. Avdraget gäller enskilda näringsidkare, jordbrukare och skogsägare samt öppna bolag och kommanditbolag. Företagaravdraget innebär att 95 procent av resultatet i personbolag och hos näringsidkare betraktas som skattepliktigt. Efter avdraget uppdelas inkomsten för ett personbolag eller en näringsidkare i förvärvsinkomst och kapitalinkomst på samma sätt som tidigare.
Avdraget tillämpas första gången på de räkenskapsperioder som går ut under 2017.
Företagaravdraget är ett resultat av småföretagarnas långvariga krav på kompensation för att samfundsskatten stegvis sänktes till 20 procent, samtidigt som kapitalskatten höjdes från 28 till 30 procent. Det innebar att näringsidkare och personbolag har beskattats relativt sett hårdare än exempelvis aktiebolag vid jämförbar inkomstnivå.

 
Gränsen för momsplikt höjs till 10.000 euro

Gränserna för verksamhet i liten skala i momsbeskattningen höjs den 1 januari 2016. Gränsen för momsfri verksamhet höjs från 8.500 till 10.000 euro och den övre gränsen för en omsättning som berättigar till skattelättnad höjs från 22.500 till 30.000 euro.

Från och med 2016 måste företagare och företag betala moms då omsättningen överskrider 10.000 euro under räkenskapsperioden. Är omsättningen mellan 10.000 och 30.000 euro kan man på ansökan få tillbaka en del av momsen. De nya gränserna tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2016 eller senare.
Även i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning träder motsvarande höjningar i kraft. Alla företag vars omsättning överskrider 10.000 euro ska således erbjuda kontantkunder kvitto från och med 2016.

Skatterevisionen av restaurangbranschen fortsätter

Skatteförvaltningen inledde i våras en intensiv skatterevision av restaurangbranschen. Resultatet visar att många av de restauranger som valts ut för granskning hade dolt intäkter genom att sälja svart vid kontantaffärer.
Hittills har restaurangprojektet redan granskat hundratals restauranger runtom i landet. Skatterevisionen som slutförts i omkring tvåhundra företag visar  att intäkter döljs i branschen och att företagen ofta har bristfällig bokföring, särskilt fråga om kassatransaktioner.
I två tredjedelar av de utvalda företagen konstaterades brister i skattebetalningen, i en stor del även dolda inkomster. Förutom att företagen måste betala sina obetalda skatter påförs i allmänhet även skatteförhöjningar och straffavgifter. I några fall har Skatteförvaltningen polisanmält förseelserna.  (300915)

Inget företagaravdrag för näringsidkare och delägare i personbolag 2016

Den nya finländska regeringen föreslog i sitt regeringsprogram att det skulle införs ett företagaravdrag på 5 procent som en skattesporre för småföretagare. I den allmänna sparivern har man dock frångått planerna vad gäller 2016. Nästa möjliga tidpunkt är 2017.
Företagaravdraget skulle innebära att 95 procent av resultatet i personbolag och hos näringsidkare betraktas som skattepliktigt. Efter avdraget uppdelas inkomsten för ett personbolag eller en näringsidkare i förvärvsinkomst och kapitalinkomst på samma sätt som nu. I praktiken skulle det nya företagaravdraget lindra företagarens marginalskatt med cirka 2 procentenheter.
Näringsidkarnas och personbolagens relativa skatteställning jämfört med aktiebolag har försämrats under den föregående valperioden, då kapitalskatten har höjts och bara samfundsskatten har sänkts. I synnerhet för små företag har beskattningen skärpts när kapitalskatten har blivit högre, vilket företagarnas intresseorganisationer skarpt påtalat upprepade gånger.

Längre betalningstid på arv- och gåvoskatt underlättar generationsväxling

En av regeringen Stubbs sista åtgärder var lättnader för generationsväxlingar i lagen om skatt på arv och gåva. Den räntefria betalningstiden på skatten förlängdes från fem till sju år från den 1 juni 2015. Beslutet underlättargenerationsväxlingar en aning, när de som fortsätter med verksamheten kan finansiera skatterna med inkomster från företaget.
Detta löser dock inte helt problemen i anknytning till ägarskiften. Bara de som omfattas av lättnaderna (förutsättningen är bl.a. en ägarandel på 10 procent) kan dra nytta av den längre betalningstiden.


Skattenyheter 2014

Förskottsinnehållning nu även på dividender i privata bolag

Från början av 2014 ska förskottsinnehållning verkställas inte bara på dividender som ett offentligt noterat bolag delar ut utan också på dividender som annat än ett offentligt noterat bolag delar ut. Med dividend jämställs också utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som beskattas som dividend.
Förskottsinnehållningen verkställs endast på dividend som delas ut till en fysisk person eller ett dödsbo.
* Förskottsinnehållningen på dividender som ett offentligt noterat bolag delar ut är 25,5 procent.
* Förskottsinnehållningen på dividender som ett privat bolag delar ut är 7,5 procent upp till 150.000 euro och 27 procent på den del som överskrider 150.000 euro.

Bolaget som delar ut dividend ska följa upp att de dividender inom ramen för 8 procents avkastning som bolaget delar ut till en och samma mottagare inte överstiger beloppsgränsen på 150.000 euro.
Förskottsinnehållningen verkställs enligt ovan nämnda skattesatser om dividendtagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort för dividend

Beslutet om utbetalningstidpunkten avgörande
De nya bestämmelserna tillämpas på dividend som kan lyftas 1.1.2014 eller senare. De gamla bestämmelserna tillämpas om dividenden har kunnat lyftas före 1.1.2014. För en privatperson utgör dividender inkomst för det skatteår då personen har kunnat lyfta dem.

Exempel: Om ett onoterat bolag har fattat ett beslut om dividendutdelning år 2013 och dividenderna har kunnat lyftas år 2013, beskattas dividenderna som inkomst för 2013 och ingen förskottsinnehållning verkställs. Även om dividendtagaren skulle lyfta dividenden först år 2014 verkställs det ingen förskottsinnehållning, eftersom skattelagstiftningen för år 2013 tillämpas.
- Om bolaget däremot har fattat beslut om dividendutdelning i december 2013 men dividenderna kan lyftas i januari 2014, tillämpas lagstiftningen för år 2014 på beskattningen av dem, vilket innebär att förskottsinnehållning ska verkställas.

Övriga centrala förändringar

Skatteskalorna har inflationsjusterats utom i den högsta progressionsklassen på 31,75 % för inkomster på över 100.000 euro, som infördes 2013. Många kommuner har samtidigt skärpt sina skattesatser. Beskattningen av låginkomsttagare lättas en aning av att arbetsinkomstavdraget samt det kommunala grundavdraget höjs.

Samfundsskatten sänks 2014 från 24,5 till 20 procent av företagets beskattningsbara inkomst.

Kapitalskatten för privatpersoner är fortsättningsvis 30 procent men innehåller en progression, där gränsen sänkts så att vid en beskattningsbar kapitalinkomst som överstiger 40.000 euro (2013: 50.000) blir skattesatsen 32 procent.

Rätt till hushållsavdrag i utlandet
Hushållsavdragets maximibelopp har 2014 höjts till 2.400 euro och den avdragbara andelen av den momspliktiga tjänstens pris är 45 % (på löner 15 %). Avdragets självriskbelopp är 100 euro.
Avdrag kan endast göras för tjänster som köpts av företagare eller samfund som är införda i förskottsskatteregistret.
Sedan 2013 kan hushållsavdrag även göras för tjänster som köpts av en utländsk näringsidkare för arbete som utförts i ett annat EES-land. Rätten införs retroaktivt från år 2007, eftersom Finlands regelverk hittills varit diskriminerande enligt EU. Avdrag för åren 2007-2012 kan göras med ett rättelseyrkande till skatteförvaltningen i enlighet med femårsregeln.

Läs mera här.

Nytt prejudikat om styrelsemedlemmars arvoden

På basen av ett utslag i högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2011:31) har Skattestyrelsen utfärdat en ny anvisning, enligt vilken ett styrelsearvode alltid utgör medlemmens personliga lön.
HFD:s motivering är att uppdraget som ledamot i ett aktiebolags styrelse är ett personligt uppdrag som kan anförtros endast en fysisk person.
En ersättning som betalats till styrelseledamotens arbetsgivare eller ett bolag som styrelseledamoten äger utgör således alltid skattepliktig löneinkomst för styrelseledamoten. Det gäller även om arvodet utgör en del av ersättning som har betalats för ett helhetsuppdrag, eller om det är fråga om ett konsultuppdrag för vilket ersättningen betalas till ett aktiebolag i ledamotens ägo.
Gäller ej disponentarvode
Avgörandet påverkar inte mötesarvoden som ingår i en disponentbyrås totalfakturering, varvid arvodena utgör inkomst hos disponentbolaget. Detta under förutsättning att arvodet betalas för administrativ närvaro.
Om disponenten eller en annan anställd på byrån är medlem i bostadsaktiebolagets styrelse, utgör styrelsearvodet dock alltid dennes personliga lön enligt det ovan beskrivna.