Höstens avtalsförhandlingar har inletts

I början av september började pappersindustrin som första bransch avtalsförhandlingarna. Parterna stod efter ett tag så långt ifrån varandra att man tog paus. Dialogen återupptogs i slutet av september, men avbröts på nytt av facket sedan arbetsgivaren endast erbjudit ett nollavtal. Utvecklingen följs med intresse, eftersom många stora kollektivavtal i den privata sektorn ska förhandlas om. Exportbranschernas uppgörelser blir riktmärke för övriga förbund.
Förhandlingarna för teknologisektorn och kemiska industrin har nyligen inletts.Avtalen för teknologiindustrin, kommunikation och logistik samt försäkringsbranschen löper ut i oktober. Därefter följer kemisektorn, pressen, finansbranschen, mekaniska skogsindustrin och konsultbranschen i november. I januari står energisektorn, handeln, livsmedelsindustrin, samt turism- och restaurangbranschen i tur.
Köpkraft och flexibilitet
Facken anser att den förbättrade konjunkturen bör resultera i löneförhöjningar för att säkra arbetstagarnas köpkraft. Arbetsgivarsidan hoppas på större inslag av lokala avtal som beaktar olika branschers och regioners förutsättningar. Båda sidor anser också att det efter flera omgångar med centrala uppgörelser finns behov av att uppdatera textinnehållet. Först när de förändringarnas inverkan på kostnaderna är klara kan man diskutera höjningar i procent eller euro. Som alltid måste man beakta sysselsättningsläget och företagens konkurrensförmåga.
Både fack och arbetsgivare beklagar att reformen av arbetstidslagen inte blev klar för avtalsrörelsen. Den nuvarande lagen är över 20 år gammal och beaktar inte kraven i dagens arbetsliv.

Bristande datasäkerhet hos många småföretag

Allt fler små och medelstora företag utsätts för databrottslighet. Mer än vart fjärde sme-företag i Finland har drabbats av exempelvis dataintrång eller skadliga filer under de senaste tre åren, enligt en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.
Många företag är medvetna om bristerna, men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder. En tredjedel av de tillfrågade anser att man inte är förberedd på databrott. Det betyder samtidigt att ett intrång upptäcks först senare eller kanske aldrig. Bara vart femte företag är säkert på att man skulle stå emot hackerattacker, spionprogram och andra databrott.

Enligt försäkringsbolaget är det oroväckande att företagens datasäkerhet inte förbättrats nämnvärt, trots att betydligt fler drabbats. Enligt enkäten utgör även insiderdatabrott en överraskande stor del av problemet.Allt fler små och medelstora företag utsätts för databrottslighet. Mer än vart fjärde småföretag i Finland har drabbats av exempelvis dataintrång eller skadliga filer under de senaste tre åren, enligt en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.

Många företag är medvetna om bristerna, men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder. En tredjedel av de tillfrågade anser att man inte är förberedd på databrott. Det betyder samtidigt att ett intrång upptäcks först senare eller kanske aldrig. Bara vart femte företag är säkert på att man skulle stå emot hackerattacker, spionprogram och andra databrott.
If konstaterar att det är oroväckande att företagens datasäkerhet inte förbättrats nämnvärt, trots att betydligt fler drabbats. Enligt enkäten utgör även insiderdatabrott en överraskande stor del av problemet.

Allt fler småföretag pressas av långa betalningstider

Trots lagstiftning och debatt om problemet upplever allt fler företag att deras kunder dröjer med betalningen. Lagen tillåter att parterna kommer överens om betalningstiderna och många småföretagare säger att de tvingas böja sig för kundernas krav.
För en liten underleverantör är det svårt att hävda sig när kunden är ett större företag. Risken är att man förlorar kontraktet. När man själv får betalt sent tvingas man också skjuta på att betala sina egna leverantörer, vilket leder till en ond cirkel som är illa för hela samhället.
Två av tre (65 procent) svenska företag säger att de blivit tillfrågade att acceptera längre betalningstider än vad de är bekväma med. I Finland är andelen tre fjärdedelar, vilket är en kraftig ökning från tidigare år. Samma utveckling syns i hela Europa.

Kunderna dröjer avsiktligt
En nyhet i årets enkät är att en majoritet av företagen upplever att betalningarna fördröjs med avsikt, då ekonomiska svårigheter tidigare dominerat dröjsmålen. Vart fjärde företag i Finland har likviditetsproblem och vart tionde upplever att hela verksamheten hotas av sena betalningar.
Sifforna kommer från kredithanteringsföretaget Intrum Justitias årliga företagarrapport European Payment Report 2017, där drygt 10.000 europeiska företag deltog.
Långa betalningstider slår mot företagen, begränsar deras tillväxt och möjligheter att anställa. Vart tionde företag i Sverige uppger att man skulle kunna anställa fler om man fick betalt snabbare, det motsvarar 67 000 jobb.

Bra fakturarutiner är viktigt
Att ha rutiner för din fakturering är faktiskt minst lika viktigt för mindre företag, i snitt förlorar svenska företag nämligen en procent av sin omsättning varje år på grund av obetalda fakturor. Att ha en kreditpolicy är dessutom inte alls lika jobbigt som det låter – här är några enkla steg att följa.
En procent av din omsättning kanske inte låter som så mycket. Men tänk om – hur många procent av vinsten innebär det? En obetald faktura slår nämligen direkt mot vinstmarginalen, och därmed minskar kanske företagets möjlighet till vinstutdelning eller att investera för tillväxt.

EU föreslår friare cabotage för lastbilar

EU-kommissionen har nyligen föreslagit att reglerna om cabotagerätt i vägtransporter ska lindras. Samtidigt ska förbättringar i chaufförernas arbetsvillkor införas.
I dag får en utländsk lastbil som levererar gods till Finland göra tre inrikes körningar inom en period på sju dagar. Därefter ska den utländska bilen lämna landet. Enligt det nya förslaget ska en utländsk lastbil kunna göra obegränsat antal transporter under fem dagars tid.
Avsikten med att tillåta tillfällig cabotagetrafik var att utländska bilar ska kunna ta returfrakt på hemresan istället för att köra tomma. Det har dock i praktiken visat sig omöjligt att övervaka systemet och utländska åkerier har kunnat dumpa priserna med låga löner. Som komplement till de friare reglerna vill kommissionen införa krav på att utländska chaufförer ska arbeta enligt respektive lands villkor. Därmed skulle finländska löner och arbetstidsregler gälla alla förare som utför transporter här i landet. Det skulle bland annat maximera arbetsveckan till sex dagar och sätta stopp för att tillbringa veckovilan i lastbilshytten.
Branschorganisationerna förutspår att debatten om det nya förslaget kommer att bli föremål för långa och svåra förhandlingar i ministerrådet och EU-parlamentet.

Oenighet om nya arbetstidslagen

Djup splittring uppges råda inom den arbetsgrupp som i ett års tid berett förnyelsen av arbetstidslagen. Enligt Kauppalehti är framför allt fackcentralen FFC och Företagarna i Finlands representanter missnöjda med innehållet i rapporten och hotar lämna avvikande åsikt, medan Finlands Näringsliv och de tekniska tjänstemännens fack är försiktigare.
Huvudsyftet med revideringen av lagen är att öka flexibiliteten och möjligheten till lokala avtal för att tillmötesgå förändringarna i arbetslivet. Bland nyhetena finns flexarbetstid, som innebär att arbetstagaren själv kan välja när arbetet utförs och timfördelningen på olika veckodagar. En förlängning av maximala veckoarbetstiden från 45 till 48 timmar föreslås, liksom att utjämningsperioden förlängs från fyra veckor till fyra månader och att skiftesarbete införs i flera branscher. Däremot bibehålls begränsningarna som rör nattarbete och dagens söndagsersättning.
FFC gillar inte de friare arbetstidsreglerna och betonar arbetarskyddsaspekten. Man vill behålla kravet på att endast förtroendemän ska kunna förhandla om villkoren utanför ordinarie arbetstid och hotar rentav att göra det till en tröskelfråga inför höstens kollektivavtalsförhandlingar.
Förslaget ska enligt planen publiceras den 7 juli för att sändas på remissrunda. Om tidtabellen håller kan lagen antas i september, då avtalsförhandlingarna inleds. Arbetsminister Jari Lindström (bf) uppges vara ovillig att ge arbetsagruppen förlängt mandat, trots att samma grupp även ska bereda en förnyelse av semesterlagen fram till sista juni nästa år.

Kortare karenstid vid sjukdom för företagare

Företagarens karenstid vid sjukdom förkortas från fyra dagar till en dag. Ändringen avses träda i kraft från början av 2018.
Reformen finansieras med en höjning av sjukförsäkringsavgiften som ingår i Företagarnas pensionsförsäkringspremie (FöPL). Kostnaden för en företagare med medelinkomst (23.000 euro per år) blir omkring 55 euro per år, medan sjukdagpenningen på den nivån är drygt 54 euro per dag.
Bakom reformen ligger en utredning som visar att hela 72 procent av de egna företagarna under det senaste året gått på jobb fastän de varit sjuka. En femtedel uppgav att de jobbat över tio dagar trots sjukdom. Samtidigt framkom att två av tre företagare inte ansökt om sjukdagpenning från FPA på grund av att karenstiden inte uppfyllts.

Vanligaste svenska sedlarna byts ut i sommar

Alla näringsidkare som tar emot svenska kontanter bör uppmärksamma att det stora utbytet av sedlar och mynt fortsätter under 2017.
Gamla svenska 100- och 500-kronorssedlar blir ogiltiga i butik den 1.7.2017. De kan sättas in på bank till 30.6.2018 och därefter lösas in mot avgift hos Riksbanken. Sedlarna ersätts av de nya utgåvorna i serien med svenska kulturpersonligheter.
Även gamla 1-, 2- och 5-kronorsmynt blir ogiltiga som betalningsmedel den 1.7.2017, men kan sättas in på bank senast 31.8.2017. Riksbanken löser inte in ogiltiga mynt.
Läs mera här.

Liberalare anställningsvillkor

Som en del av konkurrenskraftsavtalet har villkoren för anställning lindrats något. Ändringarna i lagen om arbetsavtal syftar till att skapa fler jobb. Prövotiden vid anställning förlängdes från början av 2017 från fyra till sex månader.
Det blir även möjligt att anställa en person som varit långtidsarbetslös på tidsbestämt avtal utan motiverad orsak. Dessutom förkortas arbetsgivarens återanställningsplikt efter en uppsägning från nio till fyra månader.

Samtidigt införs krav på att företag med minst 30 anställda som säger upp folk av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker ska ordna sysselsättningsfrämjande utbildning för de uppsagda. Värdet ska motsvara den anställdes månadslön eller arbetsplatsens medellön.
Vidare ska arbetsgivaren bekosta företagshälsovård för de uppsagda i sex månader efter att arbetsplikten upphört. Ändringarna gäller då arbetsförhållandet pågått minst fem år.

Nytt stöd till arbetsgivare för lönekostnader till moderskapslediga

Sjukförsäkringslagen har ändrats så att arbetsgivare från 1.4.2017 får ersättning för de merkostnader som kvinnliga arbetstagares föräldraledigheter förorsakar. Ersättningen är en engångssumma på 2.500 euro. 

Förutsättningarna är att den anställda får moderskapspenning, att arbetsgivaren betalat lön för minst en månad, att arbetsavtalet pågått minst tre månader före ledigheten samt att arbetsavtalet ingåtts för minst ett år. Arbetstagaren ska vidare arbeta minst 80 procent av ordinarie heltid i branschen.
Ersättningen söks hos FPA inom sex månader från det att föräldradagpenningsperioden upphört.

Momsbeskattning enligt kontantprincipen möjligt för småföretag

Företag vars omsättning under räkenskapsperioden är högst 500.000 euro har från början av 2017 möjlighet att redovisa moms som ska betalas på. 

försäljning och moms som dras av för inköp enligt kontantprincipen. Förfarandet kan förbättra småföretagens likviditet.
Kontantprincipen ska tillämpas endast på försäljningar och inköp av varor och tjänster i Finland, inte på import eller export.
Läs mera här.

Många skatteändringar vid årsskiftet

Ett företagaravdrag på 5 procent av inkomsterna i beskattningen har införts från 2017. Avdraget gäller enskilda näringsidkare, jordbrukare och skogsägare samt öppna bolag och kommanditbolag och är en kompensation för att samfundsskatten stegvis sänktes till 20 procent samtidigt som kapitalskatten höjdes, vilket ledde till att personbolag och näringsidkare beskattades hårdare än aktiebolag.

Stor reform av moms- och arbetsgivarrutiner

* I fortsättningen ska deklarationer av moms, arbetsgivarprestationer och andra skatter som betalas på eget initiativ lämnas in elektroniskt om inte särskilda skäl föreligger för deklaration på papper.
* Webbtjänsten Skattekonto har ersatts med MinSkatt. Den nya tjänsten har samma funktioner som Skattekontot, men i en ny form.
* I början av 2017 skedde även många ändringar i betalningen, återbäringen och indrivningen av skatter på eget initiativ.
* Sättet att beräkna förseningsavgiften för skatter på eget initiativ ändrades.
* Val av skatteperioden för skatter på eget initiativ, såsom moms, har blivit mer flexibelt och gränsvärdena höjts.

Momsbeskattning enligt kontantprincipen införs

Företag vars omsättning under räkenskapsperioden är högst 500.000 euro ges möjlighet att redovisa moms enligt kontantprincipen. Förfarandet förbättrar småföretagens likviditet.

Varning för bluffakturor

Flera olika bluffakturor har sänts ut i slutet av året. Det gäller falska förnyelseavgifter för varumärken, grundlösa inkassokrav och uppdatering av kunduppgifter hos utländska företagsregister som är av försumbart värde, men kostar närmare tusen euro per år.


Patent- och registerstyrelsen (PRS) uppmanar varumärkesinnehavare till vaksamhet mot fakturaliknande anbudsbrev där de uppmanas att betala en förnyelseavgift. Breven har vilseledande officiell prägel och hänvisar till autentiska registernummer. Mottagarna har av misstag trott att PRS har skickat breven, men det är således fråga om en form av bluffaktura som inte föranleder några åtgärder.

Obefogade kravbrev från falskt inkassobolag

Företag i hela Finland har under hösten fått brev med grundlösa inkassokrav från bolaget Suomen Luottovalvonta. I brevet hotas företagen med betalningsanmärkningar. Regionsförvaltningsverket i södra Finland som övervakar inkassobranschen konstaterar att bolaget inte har något samarbetsavtal med kreditkortföretagen och inte heller har något giltigt inkassotillstånd. Mottagarna uppmanas därför att reklamera kraven per e-post och att vid behov polisanmäla bolaget som sänt breven.

Gamla bluffare i ny upplaga

Två välkända bluffbolag har nyligen gjort nya utskick med så kallade uppdateringar av kunduppgifter. Det gäller European Business Number (EBN) i Hamburg och EU Business Register i Utrecht. Den som skriver på förbinder sig enligt de finstilta villkoren till ett treårigt avtal som kostar 890 respektive 995 euro per år. Bortkastade pengar enligt vår mening.

Unga företagare nätverkade på Åland

Företagarna på Åland har 27-28 april stått värd för en träff för ett 30-tal unga företagare från Finland, Sverige och Åland. Young Entrepreneurs Nordic Meetup hade i år finansiering och teambuilding som fokusområden.

Läs mer...

Skatterevision av taxi- och frisörsföretag har inletts

Skatteförvaltningen har nyligen inlett skatterevisioner inom taxi- och frisörbranscherna runt om i landet.Granskningen av restauranger fortsätter.
I samband med kontrollbesöken granskar skatterevisorerna företagarens bokföring och bekantar sig med rörelsen samt handleder företagarna att sköta sina skattefrågor på rätt sätt.
Med branschspecifika kontrollbesök kan man effektivt minska grå ekonomi och förhindra osund konkurrens, vilket förbättrar
verksamhetsförutsättningarna för de företag som handlar hederligt.

Läs mer...

Förbud mot nollavtal motverkar sitt syfte

Riksdagen behandlar som bäst ett medborgarinitiativ om att förbjuda så kallade nollavtal i arbetslivet och införa en minimiarbetstid på 18 timmar i veckan. Ett förbud vore en klar förlust för arbetsmarknaden. Fler regler och begränsningar är inte ägnade att öka arbetsgivarnas anställningvilja.

Läs mer...

Samhällsfördraget på väg att lyckas

Arbetsmarknadsparterna nådde i slutet av februari en överenskommelse som ska stärka Finlands konkurrenskraft. Den årliga arbetstiden förlängs med 24 timmar, arbetsgivaravgifterna sänks och flyttas gradvis över på de anställda och de offentliganställdas semesterpremie bantas.

Läs mer...

Varning för ny bluffaktura

De senaste veckorna har ett engelskt bolag vid namn OfficeMax sänt ut fakturor till olika företag. Det är fråga om ett nytt blufförsök där man tar betalt för ett dataprogram som kostar 595 euro. Mottagarna har aldrig varit i kontakt med företaget eller än mindre beställt några varor. Som betalningsmottagare står Euro Payment Services i Podgorica, Montenegro.
Det är alltså fråga om ett erbjudande som har formen av en faktura, vilket även framgår av de omfattande avtalsvillkoren på baksidan. Den som fått ett dylikt brev behöver inte svara eller reagera, det är bara att slänga. Ovanligt nog medger villkoren att man kan ångra sig inom 45 dagar och få pengarna tillbaka ifall man är missnöjd.

Nya försäkringsrutiner för arbetsgivare och företagare

Från början av 2016 har det skett förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och olycksfallslagen som medför nya rutiner och gränsvärden för arbetgivare och företagare. Betalningsskyldigheten i arbetslöshetsförsäkringen separeras från olycksfallsförsäkringsplikten och företagarbegreppet ändras. Försäkringsplikten i olycksfallsförsäkringen bestäms nu av lönesumman och företagarens lagstadgade olycksfallsskydd har upphört.

Läs mer...

Dags för arbetarskyddsval

Val av arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddskommitté hålls i den privata sektorn under november-december 2015 i de företag där mandatperioden går ut i slutet av 2015.
Arbetarskyddsfullmäktigen och dennes ersättare samt, vid behov, de medlemmar i arbetarskyddskommittén som representerar arbetstagarna och funktionärerna, väljs genom val som arrangeras av arbetstagarna. Arbetarskyddsfullmäktigen och kommitténs medlemmar väljs för en mandatperiod på minst två och högst fyra kalenderår.
På en arbetsplats där regelbundet minst tio arbetstagare arbetar ska arbetstagarna utse en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare. På en arbetsplats med regelbundet minst 20 arbetstagare ska en arbetarskyddskommitté inrättas.

Läs mera här.

En fast förbindelse hotar inte skatteundantaget

Intresset var stort för det seminarium om Fast förbindelse för tilväxt som arrangerades på Finlands ambassad i Stockholm den 23 november. Till detta bidrog nte minst representanterna för Hyperloop Tech som berättade om sin vision för framtidens transporter.
Det tycks dock finnas ett antal uttalanden angående en fast förbindelse Sverige-Åland-Finland som baserar sig på bristfällig information. Det är förståeligt med tanke på att visionen nyss presenterats. Samtidigt är det skäl att behålla perspektivet och inte i det här skedet förlora sig i detaljer eller måla upp farhågor som är tagna ur luften.

Så här resonerar Företagarna:
Tax free-undantaget är till för att säkra kommunikationerna till Åland. Det är inte knutet till ett specifikt transportslag, utan finns ju även på flyget. Om vi säkrar en fast förbindelse med hjälp av taxfree visar det att undantaget fungerar, inte att det bör slopas.
Antalet bilar över Öresund har 20-faldigats sen bron tillkom. Färjorna till Helsingör går fullastade både med nyttotrafik och dagskryssande. Nu planeras ytterligare en tunnel för att täcka upp trafikökningen.
De åländska rederierna är proffs på person- och godstransport, om de kompletterar nuvarande verksamhet med ett nytt transportsätt ökar både deras verksamhet och antalet åländska arbetsplatser.
Det som föreslogs på seminariet är att visionen är tillräckligt intressant för att göra en förundersökning som beaktar ovanstående och mer därtill. Företagarna anser att vi bör ta reda på det vi nu inte vet. Det är allt.

Socialskydd och skulder oroar företagarna mest

De största orsakerna till oro bland egna företagare är det framtida socialskyddet samt skuldsättning och risken för konkurs. Det visar en undersökning från Företagarnas Arbetslöshetskassa, SYT.

Av de tillfrågade ser 36 procent sjukdom som det största hotet mot verksamheten, medan 33 procent nämner skulder och risken att hamna på obestånd. Enligt kassans ledning är socialskyddet den mest kritiska frågan. Många företagare har en för låg inkomstnivå i sin FöPL-försäkring, vilket ger ett dåligt skydd mot arbetsoförmåga och arbetslöshet.

Läs mer...