Liberalare anställningsvillkor från 1.1.2017

Riksdagen har godkänt de föreslagna ändringarna i lagen om arbetsavtal, som syftar till att skapa fler jobb. Prövotiden vid anställning förlängs från början av 2017 till sex månader. Det blir även möjligt att anställa en person som varit långtidsarbetslös på tidsbestämt avtal utan motiverad orsak. Dessutom förkortas arbetsgivarens återanställningsplikt efter en uppsägning från nio till fyra månader.

Samtidigt införs krav på att företag med minst 30 anställda som säger upp folk av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker ska ordna sysselsättningsfrämjande utbildning för de uppsagda. Vidare ska arbetsgivaren bekosta företagshälsovård för de uppsagda i sex månader efter att arbetsplikten upphört. Ändringarna gäller då arbetsförhållandet pågått minst fem år.

Sjukförsäkringslagen har ändrats så att arbetsgivare från 1.4.2017 får ersättning för de merkostnader som kvinnliga arbetstagares föräldraledigheter förorsakar. Ersättningen är en engångssumma på 2.500 euro.


Konkurrenskraftsavtalets effekter på arbetsmarknaden

Ansträngningarna för att öka tillväxten i den finländska ekonomin genomförs på arbetsmarknaden genom ett avtal som generellt innebär 24 timmar längre arbetstid per år och uteblivna löneförhöjningar under 2017. Arbetstidshöjningen träder i kraft den 1.2.2017 och utformas på olika sätt i olika branscher. I många fall höjs den ordinarie veckoarbetstiden från 37,5 till 38 timmar.

Ändrade regler för ledighet på röda dagar
Konkurrenskraftsavtalet kan medföra ändringar i hur ledighet på röda dagar bestäms. De tydligaste förändringarna sker inom handeln och i restaurangbranschen, men även i andra sektorer bör man kontrollera hur saken beaktats i de förnyade kollektivavtalen.

Inom handeln övergår man från söckenhelger till ett årsledighetssystem. Det innebär att de röda dagarna inte förkortar arbetstiden och inte ger rätt till ersättning för detta. Den som arbetar på röda dagar erhåller dubbel lön och arbetstagaren tjänar in upp till 6,5 årsledighetsdagar enligt sin totala arbetstid. Förlängningen av arbetstiden ingår i systemet.

I hotell- och restaurangbranschen överges det så kallade JP-systemet vid årsskiftet och ersätts av ett motsvarande årsledighetssystem på högst sju dagar. Arbetstiden ökar från 111 till 112,5 timmar per treveckorsperiod.

 

Semesterkarens återinförs och mindre semester under familjeledighet

Riksdagen godkände den 9 mars 2016 två ändringar i arbetslagstiftningen. En självrisktid återinförs för sjukdom under semestern och semesterintjäningen under familjeledigheter begränsas.
Den karenstid för arbetstagare som insjuknar under semestern som avskaffades 2013 återinförs, vilket är en betydande lättnad för små arbetsgivare. En ändring av semesterlagen innebär att arbetstagare som blir sjuka under sin semester rätt att flytta fram semestern efter sex självriskdagar. Självriskdagarna kan också utgöras av enstaka dagar av arbetsoförmåga. Varje arbetstagare garanteras dock minst fyra veckors semester, om arbetstagaren har tjänat in minst 24 vardagar semester under kvalifikationsåret.

Dessutom begränsas intjäningen av semester till högst sex månader under familjeledigheter.
Framöver intjänas semester under högst 156 dagar av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet, dvs. under sex månader. Den nya lagen tillämpas på ledigheter som infaller efter att lagen trätt i kraft.
Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2016, dvs. i början av nästa semesterkvalifikationsår. Det är dock möjligt att avvika från lagens reglering genom kollektivavtal.


Löneförhöjningar vintern/våren 2016

Det löneavtal som arbetsmarknadsparterna undertecknade den 15 juni 2015 börjar inverka på företagen i början av 2016. Avtalet är en fortsättning på det sysselsättnings- och tillväxtavtal som gäller åren 2014-15. 2016 blir det tredje året då avtalet är i kraft.

Avtalet höjer generellt lönerna med 16 euro per månad, dock minst 0,43 procent. I de branscher där avtalsperioden är längre eller kortare än ett år (t ex handeln) betalas löneförhöjningarna i relation till periodens längd.

Lönehöjningarna för ett urval branscher:
1.2 Elinstallationsbranschen, allmän höjning 0,4%
1.2 Energi, ICT, nätverk, allmän höjning 0,4%
1.2 Frisörbranschen, personliga löner höjs med 16 e/mån
1.2 Kommunikationsbranschen (reklambyråer), personliga löner höjs med 0,4%, den lägsta tabellöneklassen höjs med 12 e/mån
1.3 Handeln, allmän höjning 9 c/h eller 15 e/mån, dock minst 0,39%.
1.3 Hotell-, restaurang och fritidstjänster, 9 c/h eller 15 e/mån, dock minst 0,39%.
1.3 Byggbranschen (bygg, måleri, golv, entreprenad, asfalt etc), 10 c/h dock minst 0,43%
1.4 Apoteksanställda, 13 e/mån eller 8 c/h
1.4 Tjänstemän i husteknikbranschen, 13,33 e/mån, dock minst 0,36 %.
1.4 Fastighetsservice, 2,5 % i enlighet med branschens förtjänstutvecklingsprogram.

Villkoren för alterneringsledighet förändrades 1.1.2016

Arbetskarriärförutsättningen för alterneringsledigheten blir längre. Nu krävs att den alterneringslediga har minst 20 års tid i arbete innan alterneringsledigheten börjar.

Den maximala längden på alterneringsledigheten förkortas från 360 kalenderdagar till 180 kalenderdagar. Ledighetens minimilängd är alltjämt 100 kalenderdagar.
Alterneringsledigheten kan inte längre periodiseras. Ledigheten ska alltid hållas i en period med längden 100-180 kalenderdagar. Det är fortfarande möjligt att förlänga den avtalade alterneringsledigheten.

Ersättningens belopp sänks för de alterneringslediga som har minst 25 års tid i arbete. En lång arbetskarriär berättigar inte längre till en ersättning som är 80 procent av arbetslöshetsdagpenningen. Ersättningen är nu för alla alterneringslediga 70 procent av den dagpenning som den alterneringslediga skulle ha rätt till som arbetslös.

 

Återbäring av socialskyddsavgiften i vissa fall

En arbetsgivare kan söka tillbaka socialskyddsavgifter som betalats till skatteverket när en arbetstagare har rätt till dagpenning för sjukdom eller familjeledigheter samtidigt som arbetsgivare betalar lön. Det är ofta fallet till följd av kollektivavtalsreglerna.
Arbetsgivaren har då rätt att få tillbaka den del av socialskyddsavgiften som motsvarar dagpenningens andel av lönen.
Det är inte fråga om så stora summor per anställd. För en moderskapsledighet där arbetsgivaren betalar lön i tre månader blir det vanligen 100-150 euro, men återbäringen kan sökas retroaktivt i fem år. Man hinner alltså ännu i år korrigera SSA-betalningar för 2010. I större företag kan det bli väsentliga summor att få tillbaka.
Ansökan görs genom att lämna in en korrigerad periodskattedeklaration för december det aktuella året, där SSA anges som ett negativt belopp. För innevarande år kan korrigeringen göras i den vanliga periodskattedeklarationen.

Kom ihåg att granska ArPL-lönesumman!

Efter ett flertal fall där arbetsgivaren glömt att uppdatera lönesumman då verksamheten expanderat från ett år till ett annat, har följden blivit en betydande premieskuld till arbetspensionsbolaget. Skulden ska betalas eller amorteras vid sidan av det nya årets ordinarie premier. I tider av lågkonjunktur och kanske vikande likviditet kan det därvid uppstå besvärande situationer.
Pensionsbolagen verkar även ha upphört med rutinen att sända ut en kontrolluppgift till alla arbetsgivare i början av hösten.

Kom därför ihåg att löpande följa upp årets lönesumma och vid behov justera förskottsbeloppet hos ditt försäkringsbolag, så undviks tråkiga restfakturor i början av 2016.

FPA har öppnat svenskspråkig servicetelefon för arbetsgivare

Folkpensionsanstalten FPA erbjuder nu telefonservice på svenska för samarbetspartner och arbetsgivarkunder.

Telefonnumret är 020 692 239. Telefontiden är måndag–fredag klockan 9–16.

Frågor som gäller företagshälsovårdsersättningar är tillsvidare koncentrerade till regionala handläggningsställen.

Löneförhöjningar 2015, allmän höjning 0,4 procent:

1.1 Frisörbranschen
1.3. Bil- och maskinhandel och verkstad
1.3 Teknologi-industrin (metall, elektronik) samt tjänstemän
1.4 Biltrafikens tjänstemän, spedition
1.4 Ekonomiförvaltningsbranschen
1.4 Fastighetsservicebranschen, OBS! tabellönerna höjs dessutom med 2,5 procent i enlighet med branschens särskilda förtjänstutvecklingsprogram.
1.5 Byggbranschen och husteknikbranschen/VVS
1.6 Transportsektorn (lastbil, långtradare, tankbil, buss)
1.6 Mekanisk skogsindustri
1.6 Landsbygds- och trädgårdsnäringarna
1.7 Privata hälsovårdsbranschen och privata socialservicebranschen
1.7 Kemibranschen, plastproduktindustrin, glaskeramiska branschen och textilservice
1.7 Bildäcksbranschen
1.8 Call-centers och telefonväxeltjänster
1.8 Livsmedelsindustrin
1.8 Privata utbildningsbranschen
1.9 Bemanningsservicebranschen
1.9 Fastighetservicebranschens tjänstemän
1.9 Handelsbranschen
1.9 Hotell-, restaurang- och fritidssektorn
1.9 Trafikskolebranschen
1.10 Apoteksanställda

Övriga
22.8 Snickeribranschen, 12 c/h eller 20 e/mån
1.10 Byggbranschens tjänstemän, 0,4 %, vissa tabellöner 13 e/mån.
1.11 Ekonomiförvaltningsbranschen (bokföringsbyråer) 10 c/h eller 16 e/mån, dock minst 0,43%
1.11 Teknologiindustrins arbetstagare, 10 c/h eller 16 e/mån.
1.11 Teknologiindustrins tjänstemän, 16 e/mån dock minst 0,43%.
1.11 Bilhandel och verkstad, tabellöner höjs med 0,4%.
1.12 Mekaniska skogsindustrin, 9 c/h eller 16 e/mån.
1.12 Fastighetsservicebranschen, 12 c/h eller 19 e/mån dock minst 0,5 %.
1.12 Tjänstemän i konsult- och planeringsbranschen, 16 e/mån dock minst 0,43%.
1.12 Finansbranschen, höjning 16 e/mån dock minst 0,43%, varav 8 e (0,25%) kan fördelas lokalt

Nytt kollektivavtal för elinstallationsbranschen från 1 mars 2015

De eltekniska arbetsgivarna STTA och elfacket enades den 6.2 efter långa och svåra förhandlingar om ett nytt tvåårigt kollektivavtal. Avtalet gäller perioden 1.3.2015-31.1.2017, men ska ännu godkännas slutgiltigt den 26.2.
Lönerna höjs i enlighet med arbetsmarknadens generella sysselsättnings- och tillväxtavtal med 12 cent per timme eller 20 euro per månad. Lönerna höjs från den löneperiod som inleds närmast efter 1 mars 2015. Därtill betalas med marslönen en engångssumma på 20 euro för februari 2015.
I uppgörelsen ingår även en förnyelse av ackordsavtalet från 1.6.2015.
Det andra årets lönehöjningar sker den 1.2.2016 med 0,4 procent.

Inga undantag längre efter årsskiftet vid anmälningar om byggande

Skatteförvaltningen meddelar att det från 2015 inte längre går att lämna in bristfälliga anmälningar om byggande. Det lindrigare förfarandet gällde i början efter att det nya anmälningsförfarandet trädde ikraft i juli.
För arbete som utförs efter årsskiftet måste uppgifter om entreprenader som lämnas in innehålla kontaktuppgifter för utländska entreprenörer, uppgifter om arbetstiden för inhyrd arbetskraft och alla obligatoriska uppgifter.
Uppgifterna om arbetstagare måste innehålla arbetsgivarens kontaktuppgifter, identifieringsuppgifter för den som anlitar hyrd arbetskraft och
identifieringsuppgifter för arbetstagaren.

Obligatoriska uppgifter som ska kompletteras
I fråga om uppgifterna för december 2014 med inlämning i februari 2015 gäller fortfarande det lindrigare förfarandet, men i mars ska alla obligatoriska uppgifter lämnas in.

Läs mera här.

Löneförhöjningar 2014

Årets löneförhöjningar genomförs i de flesta branscher i enlighet med ramavtalsuppgörelsen, som innebär enhetliga höjningar på 20 euro per månad eller 12-13 cent per timme. Höjningen sker fyra månader efter att det nya kollektivavtalet trätt i kraft. Lönehöjningarna år 2015 görs 12 månader senare.

1.1 Frisörbranschen: allmän höjning 1,8 procent (26-39 e/mån)
1.3. Bil- och maskinhandel och verkstad: 20 e/mån eller 12 c/h
1.3 Teknologi-industrin (metall, elektronik): 20 e/mån eller 12 c/h
1.4 Biltrafikens tjänstemän, spedition: 20 e/mån
1.4 Ekonomiförvaltningsbranschen: 20 e/mån
1.4 Fastighetsservicebranschen: allmän höjning 20 e/mån eller 12 c/h, tabellönerna höjs dessutom med 2,0 procent i enlighet med branschens gällande förtjänstutvecklingsprogram.
1.5 Byggbranschen och husteknikbranschen/VVS: 12 c/h.
1.6 Transportsektorn (lastbil, långtradare, tankbil, buss: 20 e/mån eller 13 c/h.
1.6 Mekanisk skogsindustri (sågar, skivfabriker, träelementfabriker etc): 20 e/mån eller 12 c/h.
1.6 Landsbygds- och trädgårdsnäringarna: 20 e/mån eller 12 c/h.
1.7 Privata hälsovårdsbranschen och privata socialservicebranschen: 20 e/mån.
1.7 Kemibranschen, plastproduktindustrin, glaskeramiska branschen och textilservicebranschen: 12 c/h eller 20 e/mån
1.7 Bildäcksbranschen: 12 c/h
1.8 Livsmedelsindustrin: 11 c/h eller 20 e/mån
1.8 Privata utbildningsbranschen: 20 e/mån
1.9 Bemanningsservicebranschen: 20 e/mån
1.9 Fastighetservicebranschens tjänstemän: 20 e/mån
1.9 Handelsbranschen: 13 c/h eller 20 e/mån
1.9 Hotell-, restaurang- och fritidssektorn: 13 c/h eller 20 e/mån
1.9 Trafikskolebranschen: 20 e/mån.
1.10 Apoteksanställda: 13 c/h eller 20 e/mån
1.10 Call-centers och telefonväxeltjänster: 13 c/h eller 20 e/mån.

Aktuella löneförhöjningar hösten 2013

Teaterbranschen: allmän höjning 0,6 procent + pott som kan fördelas 0,2 procent den 1.9.2013. Vissa konstnärliga yrkesgrupper får därtill gropjusteringar.
Livsmedelsindustrin: allmän höjning 0,4 procent den 1.10.2013.
Elektrifieringsbranschen: allmän höjning 1,9 procent den 1.10.2013.
Lastbils- och busstrafiken, spedition och godsterminaler: tabellönehöjning 0,2 % den 1.10.2013
Energiindustrins tjänstemän: allmän höjning 1,9 procent den 1.10.2013.
Reklam- och tryckeribranschen
Kommunikationsbyråtjänstemän: allmän höjning 1,7 + företagspott 0,7 procent den 1.10.2013.
Bokarbetare: allmän höjning 1,7 + företagspott 0,7 procent den 1.10.2013. Lönetillägg och tabellöner höjs med 2,4 procent.
Film- och TV-produktion: allmän höjning 1,9 procent den 1.11.2013. Fasta tillägg höjs med 1,9 %.
Tjänstemän i snickeriindustrin: allmän höjning 1.10.2013 på 1,3 procent, plus lokal pott 0,6 % som används i enlighet med ev. nytt lönesystem inom ramen för kommande avtalsperiod. Om nytt avtal ej ingåtts ges potten som allmän höjning.
Tjänstemän i ICT-sektorn: lönerna höjs den 1.11.2013 med 1,9 procent, varav 1,4 % genomförs som allmän höjning och 0,5 % är en företagsvis pott som baseras på månadslönerna i september. Om överenskommelse om fördelningen av potten ej nås med förtroendeman eller personalen, ges 0,3 % som allmän höjning och 0,2 % enligt arbetsgivarens beslut.

Löneförhöjningar våren-sommaren 2013

Höjningar från 1.6
Apoteksbranschens arbetstagare:
allmän höjning 1,9%.
Gårdkarlar och städare: allmän höjning 0,8%. Dyrortsklassificeringen avskaffas och alla tillägg utom gräsklippningsersättningen höjs med 0,7-1,0 procent.
Handelns arbetstagare: allmän höjning 1,9%, även lönetilläggen höjs i varierande grad.
Resebyråanställda: allmän höjning 41 euro per månad dock minst 1,6%, lönetilläggen höjs med 1,6%.
Telefonitjänster och kontaktcenter: allmän höjning 1,9%.
Tjänstemän inom husteknikbranschen: allmän höjning 1,3% + lokal pott 0,6%. Tjänstemän inom byggnadsbranschen samt bygg- och betongindustrin: allmän höjning 1,5 % + lokal pott 0,4%
Turism-, restaurang och fritidstjänster: förmän och arbetstagare allmän höjning 1,9%, även tilläggen höjs. Förtroendemännens ersättningar höjs med 5%.

Höjningar 1.5.2013
Bilskolorna:
trafiklärares tabellöner höjs med 50 euro per månad, dock minst 1,9%, kontorspersonalens tabellöner höjs med 45 euro per månad, dock minst 1,9%.
Kopierings- och printbranschen: allmän förhöjning 1,9%
Livsmedelsindustrins tjänstemän: allmän höjning 1,65 procent + pott för utveckling av lönesystemet 0,25%, tabellönerna höjs med 1,9%.
Livsmedelsindustrins högre tjänstemän: allmän förhöjning 1,9%.
Tjänstemän inom fastighetsservice: allmän förhöjning 1,9%.
Väktarbranschen: allmän höjning 1,9%.
 
Höjningar 1.4.2013
Byggbranschen
(bygg, VVS, måleri, golv, jord & vatten, asfalt): 1,9 %
Hushållsmaskinservice och hemteknik: tabellöner, personliga löner och tillägg höjs med 2,1 %
Mekanisk skogsindustri: allmän höjning 0,9 + 0,7 %
Privata utbildningsbranschen: allmän förhöjning 1,2 + 0,7 %
Landsbygdsnäringar och trädgård: allmän höjning 17 cent (trädgård 15) per timme, dock minst 1,6 %. Förtroendemans och arbetarskyddsfullmäktiges ersättning höjs med 10%.

Löneförhöjningar vintern 2013

Frisörbranschen 1.1.2013: +2,2 %
Fastighetsskötsel och städning 1.1.2013: 1,9% allmän höjning; tabellöner +3,5% +3 c/h.
Privata hälsovårdsbranschen 1.2.2013: allmän förhöjning 1,2 % + lokal pott 0,7 %
Lastbil, buss, spedition, terminalverksamhet 1.3.2013: allmän förhöjning 22 cent per timme
Plast och kemi 1.3.2013: allmän förhöjning 1,3 + 0,6 %. Ifall överenskommelse om fördelningen av den lokala potten ej nås, används 0,3 % till den personliga lönedelen som baseras på kompetens och arbetsprestation, och 0,3 % betalas som allmän höjning från 1.3.2013. Skifttilläggen höjs med 2 c/h för kvällsskift och 4 c/h för nattskift.
Textilservicebranschen (tvätterier etc.) 1.3.2013: allmän förhöjning 1,3 + företagspott 0,6 %.

Ramavtalet i kraft i snickeribranschen från 1.2.2013

Snickeribranschens nya kollektivavtal som följer ramavtalet gäller från 1.2.2013. Lönerna höjs då med 1,6 procent plus en lokal pott på 0,8 procent. Ifall avtal om den lokala potten ej nås senast 15.1.2013 betalas den som allmän höjning från 1.4.2013. Engångssumman på 150 euro betalas med februarilönen 2013.
Lönerna för 2014 höjs från 1.3 med 1,4 + 0,7 %, varvid även lönetilläggen höjs.

Löneförhöjningar i korthet hösten 2012

Elinstallationsbranschen 1.9.2012: + 2,4 procent. Med septemberlönen betalas även en engångssumma på 150 euro till alla heltidsanställda.
Busstrafiken 1.10.2012: +4 cent per timme eller 3,20 euro per tvåveckorsperiod.
Bokföringsbyråbranschen 1.11.2012: +1,9%
Skogsbranschen 1.11.2012: + 2,2%, dessutom betalas 1.12.2012 en engångssumma på 100 euro till dem som varit anställda minst tre månader den 1.11.
Farmaceutisk personal på apotek 1.12.2012 +0,6 %
Konsultbranschens tjänstemän 1.12.2012: +1,9%

Ramavtalet gäller snickeribranschen först 2013

Uppgifterna kompletteras efterhand. Se även senaste nytt.


Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetstagarföreningar och arbetsgivare eller arbetsgivarföreningar om branschvisa anställningsförhållanden och arbetsvillkor. I avtalet regleras t ex löner, arbetstider, semester och andra förmåner.
Kollektivavtalen kan vara normalt bindande (för parterna) eller allmänt bindande, vilket innebär att också en icke-organiserad arbetsgivare ska iaktta åtminstone de villkor som i anses vara representativt för branschen i fråga när det gäller det arbete som arbetstagaren utför eller ett därmed närmast jämförbart arbete.
Kollektivavtalen publiceras i statens författningsdatabas FINLEX.


Permittering

Med permittering avses att utförandet av arbete och betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens beslut eller med stöd av ett avtal som ingås på initiativ av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet i övrigt består. Arbetsgivaren får under lagstadgade förutsättningar permittera en arbetstagare antingen för viss tid eller tillsvidare genom att helt avbryta utförandet av arbete, eller genom att förkorta arbetstagarens lag- eller avtalsenliga ordinarie arbetstid i den mån det är nödvändigt med tanke på grunden för permitteringen.
Om arbetsgivaren har minst 20 anställda skall arbetsgivaren föra samarbetsförhandlingar enligt lagen om samarbete i företag före permitteringsanmälan ges.  Läs mera här.

Regler för anställning av utländsk arbetskraft


Även om det råder fri rörlighet för arbetstagare inom EU så har arbetsgivaren en rad skyldigheter.
Den som anlitar utländsk arbetskraft ska försäkra sig om att personen har rätt att arbeta (vanligen uppehållstillstånd), tillse att minimivillkoren i arbetsavtalet är lagliga (löner, arbetstider, företagshälsovård, semester, säkerhet), samt dokumentera uppgifter om arbetstagarna och spara dem i fyra år efter att anställningen upphört. Enklast är att ta kopia på personens pass. Materialet ska finnas lätt tillgängligt för granskning.
EU-medborgare ska fortfarande med stöd av utlänningslagen registrera sin uppehållsrätt i Finland, om de vistas i landet längre än tre månader.

Anmälan om hyrd arbetskraft är obligatorisk

En utländsk arbetsgivare, som hyr ut en arbetstagare som kommer från utlandet till en uppdragsgivare i Finland ska lämna in en anmälan till skatteförvaltningen om sina arbetstagare som arbetar i Finland. Anmälan ska lämnas separat om varje arbetstagare. Anmälan lämnas in före utgången av den månad som följer efter det då arbetet påbörjades Med blanketten anmäls de uthyrda arbetstagare som har kommit till Finland från Baltikum, Skandinavien eller från ett sådant land med vilket Finland inte har ingått ett skatteavtal.

Även uppdragsgivaren ska göra anmälan

Även en inhemsk uppdragsgivare ska lämna in en anmälan till skatteförvaltningen om det utländska företaget, från vilket uppdragsgivaren har hyrt arbetskraft som kommer från Baltikum, Skandinavien eller länder utan skatteavtal för arbete som utförs i Finland.
Anmälan ska lämnas in då den första arbetstagaren från det utländska företaget i fråga börjar arbeta hos uppdragsgivaren. Uppgifterna ska lämnas före utgången av den månad som följer efter det då arbetet påbörjades.