Anställdas socialskydd

Den anställdes utkomst säkras vid exempelvis sjukdom, olycksfall eller annan arbetsoförmåga av obligatoriska försäkringar. Dels av sjukförsäkringen som ingår i den anställdes förskottskatteinnehållning och i arbetsgivarens socialsksyddsavgift, dels av olycksfallsförsäkringen som tecknas av arbetsgivaren.

Vid arbetslöshet erhålls ersättning på basen av arbetslöshetsförsäkringen eller medlemskap i en arbetslöshetskassa.

När arbetstagaren går i pension erhålls en arbetspension som baseras på den personliga arbetskarriären och inkomsterna.

Ifall en anställd omkommer i arbetet erhåller de anhöriga ersättning på basen av arbetsgivarens obligatoriska grupplivförsäkring.

Sjukdom och arbetsoförmåga

En anställd arbetstagare ska meddela sin arbetsgivare att han är sjuk och uppsöka läkare för att få ett sjukintyg och en prognos över hur länge sjukdomen väntas pågå. Sjukintyget sänds till arbetsgivaren, som har rätt att avgöra om sjukdomen gör arbetstagaren arbetsoförmögen för sitt arbete.

Kortvarig sjukdom
Den som blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall har i början av sjukfrånvaron rätt till lön. Det förutsätter att man har arbetat för samma arbetsgivare i minst en månad. De vanligaste sjukdomarna går i allmänhet över på några dagar varefter personen återvänder till sitt arbete.
Insjuknandedagen och de nio därpå följande vardagarna som den anställde är arbetsoförmögen hör till sjukdagpenningens självrisktid. FPA betalar ingen ersättning för självrisktiden. I vissa kollektivavtal föreskrivs att den anställde har en karensdag ifall arbetsförhållandet pågått kortare tid än två år.
 
Långvarig sjukdom
Om arbetsoförmågan fortsätter över tio vardagar kan den anställde börja få sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning.
Dagpenningarna ersätter utebliven inkomst då en arbetstagare är sjukskriven på grund av arbetsoförmåga. Om den anställde får lön under sjukskrivningen betalar FPA sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Enligt många kollektivavtal kan den som varit anställd hos samma arbetsgivare över tio år ha rätt till lön upp till åtta veckor av sjukskrivningstiden. Därefter erhålls sjukdagpenning.
Fr.o.m. 1.6.2012 ska ansökan om sjukdagpenning göras inom 2 månader.

FPA betalar sjukdagpenning i högst ett år (300 vardagar). Ibland kan det behövas rehabilitering för att återställa eller förbättra arbetsförmågan.
Den som har återvänt till arbetet efter att ha fått maximal tid sjukdagpenning, kan på vissa villkor få fortsatt sjukdagpenning för ytterligare 50 dagar.

Ersättning vid olycksfall

Om arbetsoförmågan beror på en trafikolycka eller olycksfall i arbetet och man har rätt till ersättning för inkomstbortfall på basis av detta, söker man  ersättningen från försäkringsbolaget. Ifall bolagets handläggning tar lång tid kan man med ett intyg söka sjukdagpenning från FPA under tiden.

Lagen om olycksfall i arbete har ändrats
Lagen föreskriver från 2016 en snabbare handläggning av ärenden som gäller olycksfall i arbete och yrkessjukdomar. Arbetsgivaren ska därför i fortsättningen alltid göra en anmälan om arbetsplatsolyckor inom tio vardagar från det att skadan inträffat. Försäkringsbolaget ska i sin tur fatta beslut om ersättning inom 30 dagar från det att man erhållit de utredningar som behövs för att kunna bedöma skadefallet.

Arbetslöshet

Den som blir arbetslös eller inte får arbete efter avslutade studier ska så snart som möjligt anmäla dig som arbetslös arbetssökande till arbetsförmedlingen. Som arbetslös arbetssökande har man rätt till arbetslöshetsdagpenning (inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning) eller  arbetsmarknadsstöd. 
Den som är medlem i en arbetslöshetskassa får inkomstrelaterad dagpenning från sin egen kassa. Den som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning kan söka grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd hos FPA. Beloppet av dessa är 32,40 euro per dag och betalas före fem dagar per vecka. Beloppet höjs om man har barn under 18 år som bor i samma hushåll.
Om inkomsterna minskar kan man även vara berättigad till allmänt bostadsbidrag.

Grunddagpenning
FPA betalar grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Man har rätt till grunddagpenning om man uppfyller arbetsvillkoret på 10 månaders arbete under de senaste dryga två åren. Grunddagpenning betalas för högst 500 dagar. Äldre arbetslösa som uppfyllt arbetsvillkoret, kan till sin dagpenningperiod få tilläggsdagar. Personer födda före år 1950 har möjlighet att söka arbetslöshetspension.

Arbetsmarknadsstöd
Den som inte uppfyller arbetsvillkoret kan få arbetsmarknadsstöd. Det betalas till arbetslösa arbetssökanden som för första gången söker sig ut på arbetsmarknaden eller som inte har arbetat under en längre tid. Arbetsmarknadsstöd betalas också till arbetslösa, som inte längre får inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning, efter att maximitiden på 500 dagar uppnåtts.
Arbetslösa invandrare får arbetsmarknadsstödet som integreringsstöd under de tre första åren i Finland.

Sysselsättningsåtgärder
En arbetslös arbetssökande kan förbättra sina möjligheter att hitta ett arbete genom att delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder. Under tiden i åtgärder får man den arbetslöshetsförmån man har rätt till som arbetslös.

Arbetstagarens pension

Numera finns det bara ett arbetspensionssystem, enligt lagen om Arbetstagares pension, ArPL. Försäkringen gäller för arbetstagare vars inkomst överstiger en lagstadgad minimisumma som fastställs årligen. Den totala premien för ArPL är en fast procentsats av lönesumman, 2017 uppgår den till 25,1 procent. 
Den slutliga premien beror på företagets totala lönesumma och det egna försäkringsbolagets lönsamhet, vilket ger arbetsgivaren en viss rabatt. En mindre del av pensionspremien betalas av arbetstagaren själv, ca 6,1-7,6 procentenheter och den resterande delen av arbetsgivaren.

Ersättning vid arbetstagares död

Familjepension
Makens eller någondera förälderns bortgång är en tung förlust, ofta också ekonomiskt. Familjepensionen ger då trygghet för den efterlevande maken och barnen. Försäkringsbolaget där den avlidnas sista förvärvsarbete är försäkrat betalar familjepension till de efterlevande.
FPA sköter det allmänna familjepensionsskyddet för efterlevande makar under 65 år, barn under 18 år och studerande barn i åldern 18-20 år.

Barnlös efterlevande make
Om makarna inte haft gemensamma barn, finns det vissa villkor gällande den efterlevande makens ålder, ingående av äktenskap samt äktenskapets längd som måste uppfyllas för att den efterlevande maken ska beviljas familjepension.

Arbetarskydd

Arbetsgivaren ansvarar för arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Ansvaret gäller alla arbetsmiljöfaktorer, såväl det mentala som det fysiska välmåendet. Arbetsgivaren ansvarar för att maskiner och anläggningar är försedda med skyddsanordningar för att förhindra olycksfall, att det finns skyddsutrustning för personalen mot buller, vibrationer, kyla, värme och fysisk påverkan m.m, samt att trappor, gångbroar, byggställningar etc har räcken och att det finns varningsskyltar uppsatta där det behövs.
Även små företag måste ordna och betala företagshälsovård.

Företagshälsovård

Förebyggande företagshälsovård är obligatorisk på alla arbetsplatser där det finns anställda. Dess uppgift är att förutse och förebygga riskfaktorer som kan leda till långvarig sjukfrånvaro och arbetsoförmåga. Det sker i allmänhet i samband med hälsokontroller och läkarundersökningar samt genom hälsovårdarens arbetsplatsbesök.
Företagshälsovården hjälper både arbetsgivaren och arbetstagaren att se till att det på arbetsplatsen finns förutsättningar för att arbetstagaren ska kunna utföra sitt arbete och må bra.
FPA ersätter normalt minst hälften av kostnaderna för företagshälsovården och den frivilliga sjukvården ifall sådan erbjuds de anställda.