Nya regler för hantering av personuppgifter 2018

En skärpning av lagstiftningen om hantering av personuppgifter träder i kraft den 25 maj 2018 genom EU:s nya dataskyddsförordning GDPR. Förordningen gäller direkt som åländsk lag och ersätter personuppgiftslagen. Där ställs betydligt högre krav än idag på hantering av personuppgifter som rör exempelvis företagets kunder och personal. Det är viktigt att ha god datasäkerhet. Utomstående ska inte kunna komma åt känsliga uppgifter.
Förordningens syfte att skapa ett så gott skydd som möjligt för enskilda personers integritet och rättssäkerhet. Grundläggande principer inom integritetsskydd är att inte samla in mer information än vad som behövs, inte ha kvar informationen längre än nödvändigt och inte använda uppgifterna till något annat än vad som var syftet när de samlades in.
Dataskyddsförordningen innehåller även nya bestämmelser om vad en organisation måste göra om man blir utsatt för dataintrång eller på något annat sätt förlorar kontrollen över de uppgifter man behandlar.
Läs mera här.

Publicerad: 2017-11-29 15:44:00
Nyheter

Måttfulla lönehöjningar nästa år

Avtalsförhandlingarna har börjat resultera i nya kollektivavtal. Förhandlingarna för teknologisektorn och kemiska industrin har slutförts och resulterat i ett tvåårigt avtal där löneökningarna uppgår till 1,6 procent per år. Genom lokala förhandlingar kan man komma överens om andra höjningar, hur lönehöjningarna genomförs och tidpunkten för dem. Kollektivavtalsmodellen bygger på en fast höjning på 1,1 procent och en lokal pott om 0,5 % det första året samt 0,9 + 0,7 procent det andra året. Lönerna höjs från 1.1.2018 respektive 1.1.2019.
Pappersindustrin nådde efter segslitna förhandlingar ett tvåårigt avtal med lönehöjningar på 3,5 procent.
Exportbranschernas nivåer ses som riktgivande för övriga sektorer. Avtalen för kommunikation och logistik samt försäkringsbranschen löpte ut i oktober. Därefter följer pressen, finansbranschen, mekaniska skogsindustrin och konsultbranschen i november. I januari står energisektorn, handeln, livsmedelsindustrin, samt turism- och restaurangbranschen i tur.

Publicerad: 2017-11-28 11:33:00
Arbetsgivarinfo

Bristande datasäkerhet hos många småföretag

Allt fler små och medelstora företag utsätts för databrottslighet. Mer än vart fjärde sme-företag i Finland har drabbats av exempelvis dataintrång eller skadliga filer under de senaste tre åren, enligt en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.
Många företag är medvetna om bristerna, men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder. En tredjedel av de tillfrågade anser att man inte är förberedd på databrott. Det betyder samtidigt att ett intrång upptäcks först senare eller kanske aldrig. Bara vart femte företag är säkert på att man skulle stå emot hackerattacker, spionprogram och andra databrott.

Enligt försäkringsbolaget är det oroväckande att företagens datasäkerhet inte förbättrats nämnvärt, trots att betydligt fler drabbats. Enligt enkäten utgör även insiderdatabrott en överraskande stor del av problemet.Allt fler små och medelstora företag utsätts för databrottslighet. Mer än vart fjärde småföretag i Finland har drabbats av exempelvis dataintrång eller skadliga filer under de senaste tre åren, enligt en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.

Många företag är medvetna om bristerna, men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder. En tredjedel av de tillfrågade anser att man inte är förberedd på databrott. Det betyder samtidigt att ett intrång upptäcks först senare eller kanske aldrig. Bara vart femte företag är säkert på att man skulle stå emot hackerattacker, spionprogram och andra databrott.
If konstaterar att det är oroväckande att företagens datasäkerhet inte förbättrats nämnvärt, trots att betydligt fler drabbats. Enligt enkäten utgör även insiderdatabrott en överraskande stor del av problemet.

Publicerad: 2017-09-05 13:37:00
Nyheter

Allt fler småföretag pressas av långa betalningstider

Trots lagstiftning och debatt om problemet upplever allt fler företag att deras kunder dröjer med betalningen. Lagen tillåter att parterna kommer överens om betalningstiderna och många småföretagare säger att de tvingas böja sig för kundernas krav.
För en liten underleverantör är det svårt att hävda sig när kunden är ett större företag. Risken är att man förlorar kontraktet. När man själv får betalt sent tvingas man också skjuta på att betala sina egna leverantörer, vilket leder till en ond cirkel som är illa för hela samhället.
Två av tre (65 procent) svenska företag säger att de blivit tillfrågade att acceptera längre betalningstider än vad de är bekväma med. I Finland är andelen tre fjärdedelar, vilket är en kraftig ökning från tidigare år. Samma utveckling syns i hela Europa.

Kunderna dröjer avsiktligt
En nyhet i årets enkät är att en majoritet av företagen upplever att betalningarna fördröjs med avsikt, då ekonomiska svårigheter tidigare dominerat dröjsmålen. Vart fjärde företag i Finland har likviditetsproblem och vart tionde upplever att hela verksamheten hotas av sena betalningar.
Sifforna kommer från kredithanteringsföretaget Intrum Justitias årliga företagarrapport European Payment Report 2017, där drygt 10.000 europeiska företag deltog.
Långa betalningstider slår mot företagen, begränsar deras tillväxt och möjligheter att anställa. Vart tionde företag i Sverige uppger att man skulle kunna anställa fler om man fick betalt snabbare, det motsvarar 67 000 jobb.

Bra fakturarutiner är viktigt
Att ha rutiner för din fakturering är faktiskt minst lika viktigt för mindre företag, i snitt förlorar svenska företag nämligen en procent av sin omsättning varje år på grund av obetalda fakturor. Att ha en kreditpolicy är dessutom inte alls lika jobbigt som det låter – här är några enkla steg att följa.
En procent av din omsättning kanske inte låter som så mycket. Men tänk om – hur många procent av vinsten innebär det? En obetald faktura slår nämligen direkt mot vinstmarginalen, och därmed minskar kanske företagets möjlighet till vinstutdelning eller att investera för tillväxt.

Publicerad: 2017-08-16 17:32:00
Nyheter

EU föreslår friare cabotage för lastbilar

EU-kommissionen har nyligen föreslagit att reglerna om cabotagerätt i vägtransporter ska lindras. Samtidigt ska förbättringar i chaufförernas arbetsvillkor införas.
I dag får en utländsk lastbil som levererar gods till Finland göra tre inrikes körningar inom en period på sju dagar. Därefter ska den utländska bilen lämna landet. Enligt det nya förslaget ska en utländsk lastbil kunna göra obegränsat antal transporter under fem dagars tid.
Avsikten med att tillåta tillfällig cabotagetrafik var att utländska bilar ska kunna ta returfrakt på hemresan istället för att köra tomma. Det har dock i praktiken visat sig omöjligt att övervaka systemet och utländska åkerier har kunnat dumpa priserna med låga löner. Som komplement till de friare reglerna vill kommissionen införa krav på att utländska chaufförer ska arbeta enligt respektive lands villkor. Därmed skulle finländska löner och arbetstidsregler gälla alla förare som utför transporter här i landet. Det skulle bland annat maximera arbetsveckan till sex dagar och sätta stopp för att tillbringa veckovilan i lastbilshytten.
Branschorganisationerna förutspår att debatten om det nya förslaget kommer att bli föremål för långa och svåra förhandlingar i ministerrådet och EU-parlamentet.

Publicerad: 2017-07-13 13:50:00
Nyheter